Vin, mat och oslagbar natur i Sydafrika!
Det va kul att se getterna som gick runt och villigt lätt sig klappas!
De andra åkte hem men vi fortsatte vår resa till Houtbay och ett mysigt geasthouse som hette "Dreamhouse" som lågt högt upp på berget med en utsikt över hela bukten. Frukosten var så god och lyxig och vi satt hur långe som helst och njöt av att bli kungligt uppassade.
Det är så skönt att sitta i solen en stund, men trädgården bjöd på många fina ställen i skugga oxå.
På väg till kvällens restaurang gick vi förbi en man som hade gett lax till en säl i flera år. Den hoppade upp på kajen för att få sig lite mat och hade med åren blivit tam.
Middagen åt vi på ett coolt avslappat ställe med sanden från havet inblåst över golvet. Ostron, skaldjur och vitt vin! Så lyxigt!
Vi tog oss till Cap Point för att vandra i det vackra naturreservatet via en väg genom ett makalöst vackert landskap.
I "Simon Town" håller pingvinerna till och vi stötte på några som ville gå på en egen upptäcksfärd och inte bara hålla sig innanför staketet.
Trots att vi för fyra år sen var på Goda Hopps udden ville vi tillbaka ditt för den underbara naturen och att vi faktiskt inte hade gått allra längst ut på "Cap Point" som är den absoluta sydligaste udden av Sydafrika. Den här dagen blåste galet mycket och vi fick se upp så man inte blåste över kanten!!
Vi hittade ett ställe i lä på klippan, jag satt klistrad mot bergväggen , Erik kunde inte låta bli att kika ner för den branta och höga klippväggen.
Några babianer som satt och plockade loppor på varandra. Ganska söta!
Solen stod högt på himlen och vi var varma och ville ta oss ett bad. Men havet är verkligen iskallt här,och det gäller att vara snabb när man ska svalka av sig.
Vi åkte vidare till den fina badorten Camp Bay. Vårt hotell i var så fint! Det hette "Camp Bay Retrit" och även detta låg i en spännande trädgård med stigar överallt. Det här hotellet gillade vi verkligen, och kommer vi tillbaka vill vi till och med ha samma rum #8
Vi blev bjudna på en drink i solnedgången.
Jag älskar ju färg, så vi tog oss till kvarteren runt Bo-Kaap och gick runt i de mest färggladaste områden vi sett!
Det är en spännande historia kring dessa hus. Från början lät man slavar mestadels från Malaysia bo här och det var ett fattigt slumområde. Nu syntes inget av det utan husen har gått i arv i generationer. De som bor där är stolta och målar om husen i matchande färger vartannat till vart tredje år!
Tyvärr finns det många "kåkstäder" där skjulen står vägg i vägg. Regeringen försöker ordna lite bättre bostäder men många är så fattiga att inte alla ens har råd med de enklaste boendena och får bo i dessa kåkstäder nära vägar, avgaser och buller..